1991 , då jag föddes på (raus)

tiden, då livet inte var kaos

men allting förändrades, det blev bara värre

och alla vänner jag hade, dom blev bara färre

jag kämpade igenom allt, på min egen hand

jag hade tur, som hade en som fick mig i land

när jag mådde skit, och gjorde massa dumt

människor fanns där, men jag tyckte det var skumt

men nu har det gått nitton år, och jag är glad

jag har klarat av problemet, som uppstått varje dag

jag vann över min rädsla, och den jädrans paniken

nu lever jag mig in, och bevarar musiken

jag älskar min familj, mina vänner & så

jag kommer aldrig lämna er, det mäste ni förstå!

Jag har ingen ork, fast jag vet vad jag vill

jag skriver ner mina tankar, för jag vet jag är skill

det är jobbigt, det här

vill inte vara till besvär

men jag har inte tid, att skriva sånthär

orken är sluten, vill jag lova ditt sär