glatt folk, och massa roligt prat

bara massa kärlek, och inget hat

mina bästa vänner, som alltid fanns där

trodde jag, men dom fanns inte när;

knytnäveslag, sen krossades ännu en ruta

sparkar mot kroppen, och blodet det spruta

alkohol i kroppen, jag blev fucking galen

musik i bakgrunden, och massa folk på festivalen

polarna skrek, jag föll för grupptrycket

jag pissa på allt, och hon ångra det så mycket

jag ställde mig upp, och sprang därifrån

var så jävla full, så fatta inget ändån

polarna skrek, sedan lämna dom mig

jag träffa på massa folk, men palla inte säga hej

gick för mig själv, stanna och spydde

folk gick förbi, men det var ingen som brydde

plötsligt känner jag, ett flås vid mitt öra

jag vände mig om, och visste inte vad jag skulle göra

tjejen, en kille, och hans fyrtio kusiner

dom var fega, och jag skulle hamna i ruiner

en efter en, så nita dom mig

ett tio tal killar, mot en ensam tjej

jag skulle aldrig, gått ifrån mina polare

jag var ensam, men tjejen och gänget var mycket coolare

så jävla fegt, att gå på en ensam tjej

folk bara stod och glodde, våga inte säga nej

slag efter slag, men jag stod ännu opp

bruten näsa, men fortfarande ingen som sa stopp

krossade revben, och två brutna armar

en järnrör mot svanskotan, och resten bara härma

jag gav upp, jag orka inte längre kämpa

jag bad efter gud, men orka inte längre vänta

blodet det rann, och konturerna blev svarta

några andetag, sen slutade det att slå i mitt hjärta