jag minns den tiden, då livet var det värsta

då jag mådde skit, och alla såren var färska

jag skadade mig själv, och stack härifrån

men ni lämna inte mig, för ni fanns där ändån

jag är tacksam för det, ni har en stor plats i mitt hjärta

för ni räddade mitt liv, när jag höll på att dö av smärta

jag skolkade från skolan, men ni prata bara på

försökte ha mig kvar, fast jag bara ville gå

ni var underbara, och fanns där i alla lägen

ni fick mig på fötter, och jag hjälptes upp på vägen

idag är jag bättre, och det är tack vare er

le mot er i spegeln, och se det jag ser

för ni är värdefulla, ni har räddat ett liv

och tack vare er hjälp, ska jag nu ta ännu ett kliv

ska snart ta studenten, och håller på med mitt kort

sex krångliga år, och tiden har gått fort

släpp inte taget om mig, för själv kan jag aldrig gå

ni är en del av mitt liv, och det måste ni förstå

vi har så roligt, nvarje dag som vi ses

och skrattar ihjäl oss, av all glädje som ges

det finns mycket jag vill säga, men ni vet väl det mesta

i resten av mitt liv, vill jag vara med dom bästa

håll nu hårt om mitt liv, släpp aldrig taget

ni fångade mig, och ni fick mig hitta jaget

 

Micke

10 december 2010 21:29

Riktigt bra skriven...Faktiskt lite stolt över dig...:)

josefine lundgren

13 december 2010 20:11

Tack så mkt micke! det värmer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

jag skriver denna låten, med ord från mitt hjärtaför just nu mår jag skit, och vill lätta på smärtanallting är kaos, men jag hoppas det blir braför vi förtjänar det bästa, vi nånsin kan hajag får skylla mig själv, som tog detta stegetoch felet som up...

Ibland får du mig att tro, att du mår bra när du sårarNästan dagligen, får jag torka mina tårarLåser in mig på mitt rum, i hopp om att du ska förlåtaMen det kommer aldrig hända, så jag fortsätter gråtaFör vissa saker som du säger, gör fan ont i mitt ...

Du passerar, och minnena svikerDu gör mig ledsen, när du bråkar och skrikerDag efter dag, så ramlar du nerJag förlåter dig ibland, men jag orkar inte merFör du är inte den, som du en gång har vattDen som höll om mig, och fick mig till skrattNej den p...

Ibland gör det ont, minnena dom bleknar.Förlåt men det är inte konstigt, att jag tvekar.Din närvaro, den får mig att sakna.Snälla väck mig nu, för annars vill jag aldrig vakna.Jag gör mitt bästa, men det blir bara fel.Jag hade två alternativ, men kan...

hon finner inga ord, hon torkar sina tårarhon känner sig bortglömd, ensam och såradhon skriver ner alla, sina ord ifrån hjärtathon vill gå vidare, och slippa all smärtanmen hon vet inte om, vilken väg hon ska taoch hur hon ska göra, för att hon ska m...